Idag är det första mars. Lite grått ute. Blåmesen satt nyss på trappräcket.
Skönt att det blivit lite "varmare, jag skall ju snart börja åka runt i landet igen och det är ju en fördel om det inte är -20. Instrument och ljudanläggning mår ju bättre.
Och jag med.
Är vintern lika med väntan? Väntan på ljusare tider? 
Det är inte så bra egentligen. Att fokus ligger längre fram än där man är själv.
Hur motar man detta? Hur kan man fånga varje ögonblick, ta det för vad det är?
Istället för att bara längta framåt.
Jag får nog gå en kurs i " Mindfullness ", att lära sig leva i nuet.
Carpe Diem
Fånga dagen

Januari. Snön ligger i drivor. Är faktiskt väldigt tacksam för att det är lugnt på jobb-fronten just nu. Jag slipper köra i snö, is och halka.
Visst, jag är rutinerad förare men det blir inte roligare för det, särskilt när man har tider att passa.
Men jag ser fram emot våren på flera sätt. Dels att det blir ljusare och varmare men också för att åka ut och jobba igen.
Hoppas att se er snart!
Kram

Det skulle ha varit en kram med  på slutet i det förra brevet men den kom inte med av någon anledning. Här kommer den i alla fall : KRAM till er alla.

Mörkret sänker sig, adventstjärnorna lyser.